SBMI bedömer att naturgrusskatten i dagsläget är i stort sett verkningslös som miljöstyrande instrument. En höjning av skatten skulle inte leda till att uttaget av naturgrus förändras mer än marginellt, och sänkning av skatten skulle inte leda till att uttaget förändras mer än marginellt. SBMI anser att skatten har tjänat ut sitt syfte i utfasningen av naturgrus, och kan slopas utan betydande effekt på naturgrusuttaget.

Omställningen från naturgrustäkter till krossbergtäkter har inneburit en monumental omställning av branschens struktur från småskalig verksamhet till en mer industrialiserad och storskalig verksamhet med färre anläggningar som producerar krossberg. Omställningen har framför allt skett genom att upphandlingsunderlag från t ex Trafikverket successivt formulerats om till att kravställa krossberg snarare än naturgrusprodukter, samt att det blivit allt svårare att få miljötillstånd för naturgrustäkter.

Den stora omställningen från helt dominerande användning av naturgrus, till att en mycket liten andel av den totala volymen utgör naturgrus skedde mellan 1990 och 2010. Nu minskar andelen successivt men i lägre tempo. Varje år är andelen naturgrus historiskt låg. Naturgrusskatten har spelat ut sin roll som instrument i utfasningen av naturgruset, och kan avvecklas utan effekt.

Förslag om justerad skatt på naturgrus och avfall inför budgetpropositionen 2024